Vi är många som känt oss kallade att skriva något längre om Damallsvenskans historia. Särskilt under de senaste årens alla framgångar. En av mycket få som rott iland ett sådant projekt är Lars Nylin i boken 32 år med Damallsvenskan: stjärnorna, klubbarna och drömmarna (2020).
Hur länge lever en fotbollsbok? Ett till tre år vanligen, fem om den är mycket bra och tio om man har riktigt, riktigt tur. Det här är en bok som har förutsättningar att förbli aktuell länge.
Här är tre skäl till detta.
Bildmaterialet. Där många andra fotbollsböcker tenderar att kantra över i text, är detta ett mer modernt och bildmässigt sätt att berätta. Om man jämför 32 år med Damallsvenskan med Johan Rheborgs turnerande fotoutställning "Fotboll är en konst" (2013) och Jens Hallbergs monumentala sajt https://ifkdb.se/om/ (pågående) kan man nog tala om en trend. Ett modernt berättande. Till skillnad från minnen som grumlas och texter som åldras är kanske foton mer bestående? Och definitivt mer ögonblickliga! Det finns ett liv i de varsamt utvalda matchbilderna som gör att man nästan känner svetten stänka och höra applådåskorna.
Jag påminns om barndomens cykelturer till Strömsbro och Bälinge, när jag fick vara bollkalle bakom Janna Björk i Västerås BK 30, vägen från botten till toppen med BK Kenty/LFC och en iskall Ullevikväll med systrarna Paakuainen och KGFC.
Tajmingen. Mycket talar för att just nu är en brytningstid i damfotbollens historia. Herrklubbarna har börjat pytsa in några smulor till damlagen, de flesta svenska landslagsspelarna har blivit utlandsproffs och de bästa utländska spelarna väljer numera sällan att spela i Sverige. På så vis är 32 år med Damallsvenskan ett slags bokslut över tider som förändrats. För är det något som Nylin verkligen betonar är det hur mycket som förändrats under de senaste tre, fyra decennierna. Detta märks både i de många detaljrika svartvita, färgstarka bilderna, matchdräkterna och företagsnamnen, publikbilderna och i de korta texterna som sammanfattar klubbhistorierna.
Jag slås av hur många de är. Damallsvenskan har på drygt 30 år sett ungefär lika många elitklubbar som herrallsvenskan gjort på 100 år. Sånt får en ju att undrar varför så många elitklubbar gått under och nya uppstår? Men sådana övergripande analyser får i stort vänta till en uppföljande bok.
Egna ord. En av de saker jag särskilt gillar är den digra genomgången av 45 profiler. Många av dem berättar själva, med vad jag uppfattar som egna autentiska ordval, om just sina erfarenheter från elitfotbollen. Det här är ett grepp jag blir aviss på. För fastän jag känner igen de flesta spelarna till namn och meriter - så är deras personliga berättelser inte alls lika kända och självklara.
Boken 32 år med Damallsvenskan: stjärnorna, klubbarna och drömmarna kan köpas av Lars Nylin direkt på https://www.grenylin.se/product-page/32-%C3%A5r-med-damallsvenskan-stj%C3%A4rnorna-klubbarna-och-dr%C3%B6mmarna eller hos valfri bokhandel.