Jag märker att det finns vitt skilda idéer om vad källkritik är. Grundskolans variant idag 2024 handlar om att leta svar på alla V-frågorna: vad, vem, vilken, varför samt hur & när. Det är mycket sällan du hittar alla de där svaren i en och samma källa. Möjligen undantaget om det finns någon helt fantastisk lärobok.
I gymnasieskolans Historia A blir det lite svårare. Där använder man de fyra källkritiska kriterierna äkthet (sant, påhitt), närhet (tid & rum), beroende (uppbackning, självständig) och tendens (neutral, stakeholders).
Båda metoderna syftar till att användas på flera källor. Helst flera sorters. Syftet är också att få syn på bra & mindre bra källor. Inte att nödvändigtvis diskvalificera någon. Samma källor kan vara olika bra till olika frågor. Det kan handla om olika faktatexter. Grottmålningar IRL jämfört med en bok om grottmålningar.
Men det finns också en tredje variant som inte lärs ut i skolorna - längre - eftersom den är direkt usel i ett informationssamhälle. Det är den metod som letar efter en enda officiell, auktoritär källa. Metoden syftar till att ta reda på maktens åsikt. Men inte att ge insikt i hur någonting faktiskt är. Bara hur makten tycker att något är.
Ett utmärkt exempel på den tredje varianten delar en gammal kvällstidningsjournalist med sig av i den här 20 år gamla artikeln. Först identifierar han två källor som han utnämner som officiella. Eklöws Fotbollboken 1933/1934 och Eklöw & Liljequists Fotbollskavalkad 1850-1950. Båda två är författade av bordskompisar vid hans eget jobb!
Frågan han ställer (varför Allsvenskan & Damallsvenskan har fyra medaljer?) visar sig tyvärr inte kunna besvaras i de två källorna. Istället för att leta efter fler källor, väljer journalisten nu att dra en egen slutsats. Han påstår att den ena källan (Fotbollskavalkad 1850-1950) åtminstone säger att tidpunkten för införandet av de fyra medaljerna är 1925. Detta överensstämmer väl med journalistens tidigare övertygelse om att Allsvenskan startade det året.
Jag är mycket nyfiken på om det står något mer om medaljerna i källorna, kanske rentav bilder på hur de såg ut? Så jag dubbelkollar. Och då genast uppstår ett problem. Källan Fotbollskavalkad 1850-1950 säger tyvärr inte alls det som journalisten påstår att den gör! Det står nämligen inte ett ord om att medaljerna infördes 1925. Den listar bara Allsvenskans fyra första lag från 1924/1925 och framåt. Jag blir därför ännu mer nyfiken och bestämmer mig för att kolla vidare med fler källor.
Och så i Fotbollboken 1932/1933 hittar jag det! Alltså i årgången innan journalisten använder. På sid 14 står:
”Före tolvlagsseriens start ha dessa guldmedaljer vid tre tillfällen utdelats till segrarna i gamla Svenska serien, nämligen till Örgryte 1921 och 1924 samt till GAIS 1923. Om man skulle medräkna även dessa utmärkelser, skulle de bägge Örgryteveteranerna Sven Friberg och Ivar Klingström komma främst med inte mindre än fyra medaljer vardera.”
Därmed faller journalistens slutsats om att guldmedaljer började delas ut 1925. De började delas ut 1921. Åtminstone om vi får tro källan, vilket bara kan bekräftas med ytterligare källor. Orsaken till att det blev så fel är inte bara valet av den tredje metoden. Det är också journalistens förutfattade mening och att han använt så få källor.
För att verkligen få svar på frågan (varför Allsvenskan & Damallsvenskan har fyra medaljer?) hade fler källor behövts. Och de finns! Jag har följt journalistens mycket spännande fråga i samtida tidningar år för år. Dubbelkollat med SvFF:s protokoll för beslut. Året då stort silver och litet silver infördes visar sig vara 1913. Det stora för Allsvenskan och det lilla för Division 2. Den ursprungliga frågan: varför vi har fyra medaljer idag 2024 återstår dock. Min egen förutfattade mening är att de svaren nog går att hitta i samtida källor. Vi kanske inte har letat tillräckligt bara?
Jag utelämnar medvetet kvällstidningsjournalistens namn och titel, eftersom det är oväsentligt för att kunna visa de tre olika varianterna av källkritik. Jag är okunnig om hans syfte med valet av den tredje varianten.