För ganska exakt tio år sedan tog en av mina närmaste vänner livet av sig. Hon hade kämpat i åratal med bip1, ätstörtningar, suicide-tankar och alla andra problem det medförde i hennes liv. En vecka innan hon gick bort chattade vi för sista gången.
Jag minns hur hon berättade varför hon var inlagd, hur hon försökte läka det som inte gick att läka. Jag minns också de ovanligt många goda råden om hur jag inte skulle tvivla på varför och vad jag skrev, att hon gillade mig och tyckte jag var bra. En tid senare ringde en gemensam vän och berättade att hon gått bort. Och jag har naturligtvis alltid undrat om jag hade kunnat göra något?
Bland mina vänner i hejarklackar möter jag ofta något liknande. De har kämpat i åratal mot våldet, att bli lyssnade på och alla stereotypa fördomar folk och särskilt medierna har om dem. De säger att de har försökt läka det som inte gick att läka. Och eftersom ingenting gick att förändra tänker de minsann inte slänga bort mer tid på att försöka förändra något i framtiden. Och jag har naturligtvis alltid undrat om de har rätt eller om det kanske går att göra något bättre?
Nu idag känner jag mig sorgsen över två vänner som på varsitt håll har gått ner sig i samma tankebanor. Den ena älskar en man som hon aldrig kommer att få. Och eftersom hon aldrig ifrågasätter eller försöker förflytta sina känslor, låter hon mannens frånvaro förstöra alla andra relationer hon hamnar i.
Min andre vän har under flera år minimerat sina kontakter med andra människor, eftersom han tycker det är asjobbigt med alla konflikter sådana kontakter medför. Och eftersom han alltmer sällan tränar social kontakt och konflikthantering, blir han allt sämre med dessa.
De säger båda att det inte finns något att göra så länge inte den där mannen respektive alla de där andra förändrar sig. Och hur jag än lyssnar, frågar och älskar dem når jag inte fram! Det tycks mig som om det allra svåraste att förändra, är just människor som inte längre tror att någonting kan ändras! Och jag undrar naturligtvis igen om det finns något alls jag kan göra?